Ni fattar inte hur många som hör av sig till mig om afantasi. Och de flesta upptäcker det först som vuxna — precis som jag. Plötsligt fattar man att andra människor FAKTISKT ser bilder i sina tankar. På riktigt. Jag upptäckte det via en video på Facebook och hela min värld vändes upp och ner. Jag hade inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig att folk kan se bilder, känna smaker, dofter, höra ljud och musik i sitt inre. För mig? Mörkt och svart. Här kan du läsa mer om hur jag upptäckte att jag har afantasi

Jag får så mycket frågor om vad det innebär att leva med afantasi, och många undrar om de själva kanske har det. Så nu kör vi — jag svarar på de vanligaste frågorna och ger er ett test ni kan göra hemma.
Vad är afantasi?
Afantasi betyder att du inte kan se bilder i ditt “inre öga”. Punkt. Du kan inte:
-
Visualisera objekt, platser eller personer i huvudet
-
Se mentala bilder när du blundar eller tänker på något
-
Återskapa visuella minnen av saker du upplevt
Men hörni — det är INTE en sjukdom. Det är en variation i hur hjärnan funkar. Man kan vara precis lika smart och kreativ som alla andra. Jag har total afantasi och jag skulle nog klassa mig som en rätt kreativ person ändå. Vissa har total avsaknad av bilder, andra har svaga eller suddiga. Och en del har svårt med andra sinnen också, som ljud och smaker.

Hur vet man om man har afantasi?
Här är några tecken:
-
Du kan inte “se” bilder i huvudet när du blundar eller tänker på något
-
När någon ber dig föreställa dig en scen händer det ingenting visuellt
-
Du har svårt att återkalla ansikten, platser eller händelser som bilder
-
Dina minnen är mer som fakta än som bilder
-
Du dagdrömmer sällan eller aldrig visuellt
-
Din fantasi jobbar mer med begrepp och ord, inte bilder
-
När du läser en bok ser du inte scenerna framför dig
Hur många har afantasi?
Ungefär 3-4% av befolkningen. Det betyder att runt 3-4 av 100 personer har svårigheter med att skapa mentala bilder. I Sverige handlar det om ungefär 369 210 personer. Olika studier visar på 1-5% beroende på hur man definierar och mäter. Den mest extrema formen, alltså total afantasi där man HELT saknar förmågan — det har ungefär 1% av befolkningen. Och det är min variant.

Äppletestet — det klassiska afantasitestet
Det mest kända testet är det så kallade “äppletestet”. Superenkelt:
-
Blunda och försök föreställa dig ett rött äpple
-
Försök “se” äpplet framför dig i din inre syn
-
Vad upplever du?
Kan du se en tydlig bild av ett äpple?
-
Ser du en suddig eller otydlig bild?
-
Ser du ingenting alls, bara svart?
-
Tolka resultatet:
Tydlig bild = du har sannolikt inte afantasi
-
Suddig bild = viss förmåga till visualisering
-
Ingen bild alls = det kan tyda på afantasi
Kom ihåg:
-
Det här är bara ett enkelt test, ingen diagnos
-
Afantasi är en variation, inte en sjukdom
-
Även utan inre bilder kan du tänka, minnas och vara kreativ

Bordstestet — ett annat populärt afantasitest
Det här är ett annat test som jag gillar. Så här gör du:
-
Blunda och tänk att du håller en boll i handen. Släpp bollen på ett bord. Bollen rullar ner.
-
Fundera sedan:
Hur såg bollen ut? Vilken färg, vilken storlek?
-
Hur betedde sig bollen?
-
Hur såg bordet ut? Vilket material?
Så tolkar du ditt resultat
-
Tydlig bild: Om du lätt kan svara och “se” detaljer har du normal förmåga att skapa mentala bilder.
-
Suddigt eller ingenting: Om du har svårt att se scenariot, eller bara tänker på det i ord utan visuella detaljer — ja, det kan tyda på afantasi.
Hur vet man om man tänker i bilder?
- Gör testerna ovan:
Äppletestet och bordstestet ger dig en bra indikation.
- Tänk på din vardag:
Skapar du bilder i huvudet när du läser en bok?
-
Kan du “se” platser du besökt framför dig?
-
Tänk på hur du löser problem:
Kan du visualisera hur ett rum ser ut om du möblerar om?
-
“Ser” du lösningen på problem?
-
Lyssna på din inre dialog:
Tänker du mest i ord eller bilder?
- Kan du växla mellan dem?
Viktigt:
-
Det finns en enorm variation i hur folk upplever mentala bilder
-
Allt från superlivliga inre bilder till ingenting alls
-
Att inte tänka i bilder är inte en brist. Det är ett annat sätt att tänka
Om du inte tänker i bilder:
-
Du kanske tänker mer i begrepp, ord eller känslor
-
Du kan fortfarande vara kreativ och ha ett bra minne, bara på ett annorlunda sätt
-
Massa framgångsrika forskare och konstnärer tänker inte i bilder
Alla hjärnor funkar lite olika. Och det är helt okej.

Kan man drömma om man har afantasi?
JA! Det här frågar folk om hela tiden. Afantasi gör att man inte kan skapa mentala bilder i vaket tillstånd. Men drömmar? Det är en annan sak. Jag har själv alltid haft väldigt visuella drömmar. Helt galet egentligen — jag som inte kan se en enda bild vaken kan drömma i full färg.
De flesta med afantasi kan drömma, ofta med visuella inslag precis som alla andra. Vissa har mer abstrakta drömmar, men de flesta drömmer med bilder.
Varför kan vi med afantasi drömma?
Det beror på att drömmar skapas av andra processer i hjärnan än medveten visualisering. Hjärnan kan generera bilder automatiskt under sömn utan den medvetna ansträngning som krävs i vaket tillstånd.
Och minnen av drömmar? Man kan ofta komma ihåg att man drömt, men specifika visuella detaljer bleknar snabbt. Fast det gäller egentligen de flesta, oavsett om man har afantasi eller inte.

Lär dig mer om afantasi
Har du precis fått veta att du har afantasi? Jag vet hur omvälvande det är. Seriöst. Det här är det inlägget jag själv hade velat läsa den dagen jag fick reda på det. Här kommer några bra länkar:
- Aphantasia Research - Aphantasia.com
https://aphantasia.com/research/
En stor samling vetenskapliga artiklar och studier om afantasi med de senaste forskningsrönen.
- Vividness of Visual Imagery Questionnaire (VVIQ) - Aphantasia Network
https://aphantasia.com/study/vviq/
Det officiella VVIQ-testet, ett standardiserat verktyg för att mäta styrkan i visuella mentala bilder.
- Exeter University - A decade of aphantasia research
Sammanfattning av tio års forskning från University of Exeter, där Professor Adam Zeman först myntade termen.
- Aphantasia Test - wikiHow
https://www.wikihow.com/Aphantasia-Test
En guide med ett enkelt självtest baserat på VVIQ.
Att omge sig med färger och saker som gör dig glad kallas dopamin-dekor och det funkar faktiskt


